Jag fick komplimanger på jobbet igår och idag och vanligtvis har jag sällan svårt att bemöta dem, jag svarar allt som oftast med ett tacksamt leende och säger artigt "tack så mycket" . Någon gång varje dag, de senaste veckorna har olika människor grattat mig till viktnedgång- följt av en komplimang.
De flesta lyder vad fin du blir, vad duktig du är, bra kämpat, grattis till framgång och så vidare och det är här mitt I-landsproblem kommer in, jag känner att jag har svårt att svara "rätt" och artigt utan att förmildra tacksamheten och låta nonchalant.
I de flesta fall vill jag säga: jaaaaaa jag vet, jag är riktigt duktig, och ibland passar det att säga tack, speciellt om komplimangen avslutas med ett grattis- då blir det naturligt, men när jag får "vad fin du blir, vad duktig du är, bra kämpat, det syns att du gått ner"- då blir jag ställd och i bland tror jag faktiskt bara att jag ler och försöker säga "jaa" så tyst jag kan.
Jag vet inte varför det blir så och jag vill ha komplimanger så det är inget där i som jag försöker få bort, jag gillar att få dem, jag har bara svårt att bemöta dem på rätt sätt alla gånger. I-landsproblem jag vet och ett rätt mysigt sådant :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar