Cyklade till Kiruna

Som den otroligt tjuriga människa jag är så bestämde jag mig för att ansluta till min sambo, hans bror och vår vän som hade bestämt sig för att cykla till Kiruna och det gjorde vid i  juli 2010. Det blev det 122mil. Planeringen var inge mer än "vid gör`t"!

Jag och sambon köpte en varsin cykel och tränade cykling två månader innan själva trippen. Innan dess hade jag inte cyklat på flera år.  Jag vägde då 105kg och grabbarna var smala och relativt "tränade" vissa mer än andra. Läs mer om själva resan här.

Problemet med denna dumhet är att jag var ju överviktig redan då. Mina knän pajade och nu knastrar dom och när jag belastar dem för hårt får jag förbannat ont. Det blir ett irriterande moment 22! När jag tränar för att må bra, får jag ont, när jag får ont får jag ångest. Skit knän, skit hälsporre, skit övervikt! Detta var en förklaring som jag i ett tidigare inlägg lovat att ge er.

Jag ångrar inte vår cykeltripp, inte det minsta. Den påminner mig om att jag kan bara jag vill det tillräckligt mycket. Jag var helt slut i kroppen efter en dag på cykel (vi cyklade i snitt 10mil om dagen) och ändå steg jag upp i 10dagar och trampade. Ingenting är omöjlig.

När den bilden nedan togs hade vi cyklat 100mil exakt.

Jag och min Scott